Tanken har slagit mig att undra om jag skulle vara den jag är om allt hade sätt annorlunda ut. jag menar livet formar ju oss till dem vi är. om jag nu inte hade suttit i rullstol och kunnat vara ute mer och så...skulle jag vart annorlunda då i mitt sätt att vara som mäniska. ja man kan bara undra och fundera. men en sak är säker. vi är dem vi är oavsätt vad som har hänt i våra
Face Ya Later
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar